Vanliga frågor och svar

 

Här nedan finns ord och begrepp som används inom energieffektivisering, energitjänster EPC m.m.

Efter det finns frågor och svar om energitjänster och belysning.
 

 

Ordlista

Energieffektiviseringsdirektivet

Sedan första juni 2014 är EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) implementerad i svensk lagstiftning. Enligt direktivet ska EUs primärenergianvändning minska med 20 procent till år 2020. Läs direktivet på Svenska

 

Beställare

Offentlig eller privat aktör som handlar upp energieffektivisering som tjänst.

 

Energieffektiviseringsföretag

Energieffekiviseringsföretag alt Energitjänsteföretag är företag som erbjuder någon form av energitjänst. (Eng. Energy Service Company, ESCO)

 

Facitilator

en aktör/tredje part som bidrar till att underlätta en marknad eller process, i denna skrift avses stöd i den process som föranleder ett energieffektiviseringsavtal eller EPC.

 

Energieffektiviseringsavtal

Grunden för samarbetet mellan energieffektiviseringsföretaget och beställaren. Avtalet ska reglera rättigheter och skyldigheter för bägge parter, samt vilken besparing som ska uppnås och hur den ska mätas och kontrolleras, avtalstidens längd och garantifrågor m.m.

 

EPC – Energy Performance Contracts

EPC är en form av energieffektiviseringsavtal där energitjänsteleverantören garanterar en besparingsnivå som sedan ska finansiera de åtgärder man kommer överrens om. Resultatet för beställaren är en ny moderna belysningaläggning till ett under avtalsperioden ”fixerat” pris, vilket inte bör vara högre än utgångsvärdet. Om besparingarna uteblir får energitjänsteföretaget inget betalt. I Sverige är inte denna avtalsform särskilt utbredd, Energiymdigheten beskriver bland annat i skriften Energitjänster i Sverige hur marknaden ser ut här. Det finns dock både pågående och avslutade EPC för utomhusbelysning i Sverige mer information finns på www.energikontorsydost.se.

 

Kvalitetsgaranti

Garanti för att säkerställa den överenskomna kvalitetsnivån på tjänsten (t.ex. minimininivå på besparingar, systemets funktionalitet).

 

Utgångsvärde
Båda parter måste vara överrens om det referensvärde som ska ligga till grund för att beräkna effektiviseringen. Värdet baseras på energikostnader och energianvändning under en referensperiod (t.ex. de 3 senaste åren). Utgångsvärdet är sedan grunden för beräkning av energitjänsteföretagets ersättning. Syftet är att förhindra att faktorer som är utanför energitjänsteföretagets kontroll (tex energipriser, ändrade drifttider m.m.) verkar till dess fördel eller nackdel, när man jämför nivån för energianvändning och energikostnader med referensåret.

 

LED

Lysdioder eller LED (Light Emitting Diodes) kan minska energiåtgång i gatubelysning från exempelvis 150-200 W till 25-35 W per timme och lykta. Livslängden på LED är avsevärt längre än andra alternativ, det leder till underhållskostanderna minskar.

 

Energikunskap - ordlista

Svensk Energi - ordlista

 

+ Frågor och svar om energitjänster i Sverige

Vad är energitjänster i Sverige?

I Sverige är energitjänster är ett samlingsnamn för olika typer av tjänster som i grunden är någon form av avtal eller överenskommelse för effektivisering eller hushållning av energianvändningen och där EPC (energy performance contract) är en variant av många. Under 2013 publicerades en rapport från Energimyndigheten där man definierar begreppet energitjänster beroende på vad tjänsten innehåller.

 

Vilka kategorier har man delat upp Energitjänster i Sverige i?

I Energimyndighetensrapport delas energitjänster in i fyra kategorier:

  • Information: Energistatistik, Visualisering, Utbildning
  • Analys: Energikartläggning, Energiledningssystem, Tillsynsavtal, Facilitator
  • Åtgärd: Energioptimering, Drift- och underhållsavtal
  • Avtal: Styrning med energibesparingsgaranti, EPC, Energisamarbete

 

Varför skiljer sig energitjänster i Svergie åt från övriga Europa?

I många länder i Europa har kommuner inte  möjlighet att ta egna lån för investeringar i syfte att energieffektvisera utan EPC är den enda lösningen för ett snabbare och mer omfattande energieffektiviseringsarbete. Den främsta anledningen till varför situationen i Sverige är annorlunda är att svenska kommuner och andra myndigheter har en unik möjlighet att få mer fördelaktiga lån än vad ett Energitjänsteföretag skulle kunna få för att finansiera en investering. På grund av detta är regelrätta EPCprojekt inte den mest förekommnade formen av energitjänster i Sverige utan här handlar det snarare om att när man genomför denna typen av projekt, dvs när energieffektiviseringen står i fokus i upphandlingen/åtgärden så syfter det bland annat till att:

  • ta ett helhetsgrepp över en byggnad eller anläggning och få kvalitativ genomgång av nuläge och vilka möjligheter till förbättringar som finns
  • att via en innovativ upphandlingsform dra nytta av den senaste tekniken, leverantörernas kunskap

 

Finansieringsmodeller

Så utifrån resonemanget ovan så bör utredning, diskussion och upphandling av hur finansiering för ett större energieffektiviseringsprojekt löpa parallellt med upphandlingen av utredning (nulägesanalys samt uppskattad möjlig energibesparing) samt genomförande av åtgärderna för att finna den mest ekonomiskt fördelaktiga lösningen. 

 

Finansiering av EPC i Sverige – hur fungerar det? (2015-09-30)

I Sverige är det som tidigare nämnts oftast så att kommunen upphandlar lån för sina EPC projekt. Bankerna och finansieringsinstitut använder den kommunala borgen som säkerhet och granskar inte i någon större omfattning hur pengarna ska investeras.

 

Gröna investeringar (2015-09-30)

Flera av bankerna och finansieringsinstituten har utvecklat koncept för gröna lån kopplade till gröna obligationer. Detta koncept ska ge båda låntagare och investerare en försäkring om att pengar kommer från och används till hållbara projekt och verksamheter.

 

ESCO och finansieringsinstitutioner ingår ett partnerskap (2015-09-30)

Idag kan en leverantör av en energitjänst tillsammans med ett finansieringsinstitut ta fram paketlösningar för potentiella kunder.  De båda företagen ingår ett partnerskap.

 

ESCO tar egna lån för finansiering (2015-09-30)

Energitjänsteföretaget kan ta egna lån för att finansiera investeringen, de lokala bankerna som intervjuats inom projektet har inte varit med om någon alt enstaka förfrågan.  

 

Om energieffektiviseringtjänster och EPC

Nedan kommer frågor och svar om Energieffektiviseringtjänster. Vissa svar är generella för alla typer av tjänster med där EPC skiljer sig åt avseende avtal och åtagande  förtydligas detta.

 

Hur påbörjas arbetet med ett energieffektiviseringsprojekt?

Ingen energieffektivisseringstjänst kommer att vara lyckad om beställaren inte har sin målbild klar. Politiska beslut, fastslagna mål och strategier m.m. måste lyftas upp, värderas och prioriteras

 

När är energieffektivisseringstjänster inte ett så klokt val?

Om man ska energieffektivisera med hjälp av EPC, eller någon annan form av energieffektiviseringstjänst eller inte beror bland annat på:

  • projektets storlek och skick
  • finansiella resurser och personalkapacitet
  • inköpsvillkor för lampor och armaturer

 

Hur stort bör ett energieffektiviseringsprojekt vara?

Projekten får inte vara för små, ofta handlar det om investeringar på flera hundratusen kronor. Vid för små projekt kan kostnaderna för att förbereda projektet och ta fram kontraktet ta för stor del av besparingarna.

(2015-09-30) Man kan dock tex länga en energitjänst isolerat på en viss funktion så som tex belysnin. I europa finns det flera exempel där tex bensinmackars eller butiker löst sin belysningrenovering med hjälp av denna metod. Har du ett projekt du vill att andra ska känna till; maila gärna oss! 

 

Är energieffektiviseringsprojekt tidskrävande för beställaren?

Noggranna förberedelser och utarbetande av projektet är avgörande för framgångsrik implementering. I början av projektet ska alla berörda medarbetare involveras för att säkra transparens och acceptans hos alla parter. God planering av projektet och tydliga krav för energitjänsteföretaget i form av kvalitetskriterier krävs. Via stöd från en facilitator kan processen snabbas upp.

 

Hur påverkas egen personal eller nuvarande entreprenörer eller leverantörer under avtalstiden?

Beroende på hur drift och underhåll av nuvarande anläggning är upplagt och vad man önskar från energitjänsteföretaget kan detta variera kraftigt. Om man väljer att kontraktera energitjänsteföretaget över en längre tid (för att tillse att utlovad besparing kvarstår över en viss tid) och därmed överlåter hela eller delar av drift och underhåll till dem så måste en plan hur för egen och ev andra entreprenörers personal ska hanteras tas fram. Ett kunnigt energitjänsteföretag strävar efter att integrera befintliga medarbetare och annan personal för att säkerställa bästa möjliga underhåll av anläggningen. Att lägga in att utbildning för egen personal ska ingå i avtalet är viktigt, likaså att ska ta del i datainsamling m.m. för att förstå hur energieffektiviserigen ska kontrolleras.

 

Vilka åtgärder bör ingå i ett energieffektiviseringsavtal?

Beroende på status på nuvarande anläggning kan det vara byte av ljuskällor, komplett utbyte av armaturer, byta av stolpar, nya styrsystem, systemoptimering, byte av kontakter och kablar etc.

 

Vad kan ett energieffektiviseringsavtal omfatta mer?

Avtalet kan omfatta att energitjänsteföretaget har ansvar för finansieringen av investeringen och då regleras hur öven hur återbetalning ska ske (dvs att de får hela eller delar avbesparingem under avtalstiden som ersättning). 

Förutom finansiering och åtgärder kan underhåll av anläggningen ingå under avtalsperioden. Utbyggnad av befintlig anläggning eller belysning på en ny gata kan också ingå fördelen är att kommunen då kan dra nytta av energitjänsteföretagets kunnande på området. Men utbyggnad liksom komplettering av andra tjänster (laddningsmöjligheter av elbilar, olika former av sändare) kan införlivas i men finansieras oftast inte av besparingarna.

 

Hur lång tid brukar ett EPC eller ett energieffektiviseringsprojekt ta?
Från start till slut brukar hela projektet ta 2–3 år, vid EPC forsätter sedan avtalet enligt ök.

 

Hur länge man bunden i ett EPC avtal?

Energitjänsteavtal tex i form av EPC kan vara kortare eller längre, men ofta mellan 7 och 12 år.

 

Vad händer när avtalstiden är slut?

Vid avtalsperiodens slut kan kommunen ta över energitjänsteföretagets uppgifter igen, och själva få hela vinsten av lägre energikostnader. Det går givetvis också att utöka eller ändra överenskommelsen.

 

När får beställaren ta del av vinsten vid EPC?

Beroende vem som finansierer åtgärderna och hur man utformar energitjänsteavtalet kan beställaren antingen få lägre energikostnader redan från projektets start (vid EPC medför det oftast en längre avtalstid) eller efter avtalstidens slut.

 

Vem tar risken vid ett energieffektiviseringsprojekt och EPC?

Energitjänsteföretaget har den tekniska risken för att projektet genomförs framgångsrikt eftersom de garanterade en viss mängd besparing. Vid EPC har de även den finaseilla risken. För att skydda beställaren från skada ifall energitjänsteföretaget får ekonomiska svårigheter är det att rekommendera att ta med försiktighetsåtgärder kring detta i energitjänsteavtalet.

 

Vem fastställer nivån på besparingarna?

Nivån på besparingarna bestäms utifrån den första grova analysen och mäts före och efter att åtgärderna genomförts.

 

Vad händer om besparingarna inte uppnås?
Energitjänsteföretaget får betala kompensation till beställaren.
 

Vad händer om besparingarna är högre än vad man uppskattade i avtalet?
Det måste man fastställa i kontraktet. Ex kan beställaren få de intäkterna från de extra besparingarna. Oavsett hur det regleras under avtalstiden kommer beställaren i slutänden vara vinnaren, eftersom en energieffektivare anläggning än beräknat kommer att löna sig även efter avtalstiden är slut.
 

Vad händer om elpriset går upp?

Avtalet garanterar energibesparingar. Ökat elpris är beställarens ansvar och betalas via elräkningarna från elbolaget.
 

Vad händer vid teknikförändring?

Ingenting, eftersom den belysningsnivå och besparingar som avtalets baserats på den teknik avtelet omfattar och de kan man därmed fortfarande uppnå, oavsett teknikens utveckling.

 

Vilka är nyckelkriterierna i anbudsförfarandet för urval av energitjänsteföretag?

Ekonomiska kriterier, och därutöver är kvalitetskriterier för ljuskällor, armaturer och övriga installationer är viktiga samt kvaliteten på de garanterade besparingarna.

 

Är underhåll av offentlig belysning en del av samma anbudsförfarande för energitjänster?

Kostnader för underhållet ska i någon form vara med i avtalet eftersom det är mycket viktigt för de totala besparingarna, men det finns flera olika sätt att hantera dem. Tex endast om en kostnadsbesparing eller som en del av energitjänsteföretagets åtagande under avtalstiden.
 

Ska avtalet för elen inkluderas i anbudsförfarandet?
Troligen har beställaren ett separat upphandlat avtal på el. Men om det inkluderas i avtalet så får kommunen inte byta elleverantör under hela avtalsperioden (omöjligt att byta till en billigare leverantör).
 

Hur räknar man med kostnader för ”infrastruktur” (kontakter, kablar, ledningar, rör) i EPC:s  finansieringsmodell? Vem betalar för den nya infrastrukturen? 
När energitjänsteföretaget kalkylerar den totala investeringskostnaden, brukar de inkludera alla kostnader de har för att genomföra projektet: material, installation, personalkostnader m.m. När kommunen vill ändra andra installationer än armaturer (elskåp, kablage, stolpar m.m.) kan man ta med detta i projektkostnaderna, men det kan för det mesta finansieras med energibesparingarna. I dessa fall får kommunen den extra kostnaden för att finansiera dessa delar av installationen.   

 

 

Om energieffektiviseringstjänster, EPC och belysning

Kan energieffektviseringstjänster användas för att renovera gatubelysning?

I princip kan man hitta tekniskt och ekonomiskt genomförbara energibesparingar för nästa alla gatubelysningssystem, framför allt om den är äldre än 10 år. Beroende på avtalsform krävs dock en viss miniminivå på investeringarna för att få god ekonomi i projektet.

 

Vem äger gatubelysningsanläggningen om ett EPCprojektet är genomförts?

Beställaren förblir ägare till de renoverade anläggningarna oavsett om energieffetiviseringtjänsten är i form av EPC eller inte.

 

Omfattar energitjänsteföretaget garanti hela belysningsanläggningen eller bara armaturerna, om det bara var armaturerna som ingick i renoveringen?
Energitjänsteföretaget garanterar bara sina egna installationer, de delar som de har installerat. Resten har beställaren ansvaret för.

 

Handla upp tjänsten för sig och armaturer för sig – kan man göra det? (2015-09-30 )

Det finns kommuner som handlat upp renoveringen för sig och med hänvisning till att en specifik produkt ska användas. Detta kan ske genom att produkten tex avropas via ramavtal på SKL Kommentus inköpscentral  eller HBV, el dyl. Det som man måste beakta då är hur garantier och ansvarsfrågor ska avtalas.  

 

Vem kan vara en ESCO/energitjänsteföretag i ett belsynings EPC projekt? (2015-09-30)

Det finns flera olika branscher som kan lämna anbud på denna typ av upphandlingar, tex:

- tillverkare av LED-armaturer

- energibolag (regionala och nationella)

- traditionella ESCO/enrgitjänsteföretag

- olika typer av privata företag 

detta är viktigt att tänka på när man ska ta refernsbjekt samt definiera kraven på leverantören så att det passar alla branscher. 

 

Exempel på belysnings EPC i  Sverige - vad finns det? (2015-09-30)

Sala-Heby - hela kommunens belysningsanläggning ska renoveras via ett avtal med Philips lightning.

Tierps - hela kommunens belysningsanläggning ska renoveras via ett avtal med Vattenfall.

 

Har du ett projekt du vill att andra ska känna till; maila gärna oss

+ Ordlista och fakta kring belysning och lampor

Ordlista

Belysning är anordningar som skapar ljus.  Rent praktiskt omfattar belysning i dag givetvis vanlig inomhusbelysning, utomhusbelysning, vägbelysning och gatubelysning. Belysning kan även kallas illuminans och definieras som ljusflöde per areaenhet. Måttenheten är lux, med beteckningen och lx, en lux motsvarar en lumen – som är enheten för ljusflöde och betecknas lm – per kvadratmeter. Ljusflödet mäts i sin tur genom intensiteten (i måttenheten candela) gånger rymdvinkeln som ljuset sänds i från (måttenhet steradianer). En vanlig glödlampa på 60 watt ligger ofta på ungefär tolv lumen per watt, men det finns en bred variation.

När vi pratar om belysning tänker vi även på fler aspekter än bara själva ljuset, nämligen hur ljuset påverkar oss, natur och djur. Tex säger man att belysningen i vår stadsmiljö är viktig och då väver vi in aspekter så som att vi ska känna oss trygga, att vi trivs och må bra. För att skapa en bra belysning pratar vi om belysningsdesign. För att skapa en bra belysningsdesign krävs bland annat att man har goda kunskaper om olika ljuskällor, vilket typ av ljus de ger och i vilka situationer de lämpar sig bäst

 

Gatubelysning är ett system av från marken upphöjda lysanordningar som används för att hålla stadens gator upplysta under dygnets mörka timmar. Den offentliga belysningen i omfattar lampor som lyser upp gator, vägar, gångbanor, cykelvägar, tunnlar och parker. Gatubelysningen är en del av väganläggningen, och därför kan det anses naturligt att vägens ägare också är ägare av belysningsanläggningen. Detta är grundprincipen, men praktiken skiljer sig ofta från teorin. Grundprincipen kan antas gälla för de flesta av de större statliga vägarna och i de större kommunerna på gator som kommunen är huvudman för, men sedan börjar det spreta iväg åt alla möjliga håll. Det finns kommuner där det kommunala elbolaget är ägare av gatubelysningen och även större kommersiella energibolag kan på vissa platser vara ägare av vägbelysningen. Kommunen äger ibland belysningen på vägföreningsvägar och på statens vägar. Framförallt i byar på landsbygden kan privata intressenter, byalag och andra föreningar, vara ägare av gatubelysningen på både det statliga och kommunala vägnätet. Läs mer

 

En lampa är i strikt mening en anordning för belysning, dvs en apparat med ljuskälla, armatur och yttre utseendemässiga detaljer samt hållare, stativ och annat. I dagligt tal används lampa synonymt i många fall med armatur, som är en avskärmande hållare för glödlampor och lysrör. En lampa är enligt definitionen är en apparat och innehåller:

  • Ljuskälla - den del som producerar/genererar ljuset
  • Armatur - bland annat elektriska anslutningsdon, sockel och annan teknisk utrustning för att ljuskällan skall fungera.

 

Lamparmaturen är den del av en lampa som bland annat innehåller hållare för ljuskällan, elektriska anslutningsdon och annan teknisk utrustning såsom reaktor och tändare för lysrör, upphängningsanordning och annat som behövs för att ljuskällan skall fungera.

 

Ljuskällan är den del av lampan som producerar ljus. Det finns flera olika sorters ljuskällor och då pratar man oftast om vilken lamptyp som sitter i armaturen. För att lysa upp gator, vägar och gångvägar har man sedan 1950-talet tex använt natriumlampor, kvicksilverlampor och lysrör. Andra ljuskällor är tex: Blandljuslampa, Blixtlampa, Volframljuskälla, Lysrör, Båglampa, Lågenergiljuskälla, Halogenljuskälla, Koltrådsljuskälla, Kvartslampa, Blixtlampa, Volframljuskälla, Lysrör, Båglampa, Lågenergiljuskälla, Halogenljuskälla, Koltrådsljuskälla, Kvicksilverlampa, Lysdiod (LED), Natriumlampa, Neonlampa, Xenonlampa.

 

Lumen är ett mått på den totala ljusmängd som en ljuskälla utstrålar. Måttet påverkas inte av skillnader i ljusbild, men en lampa med smalt ljusflöde upplevs starkare än en lampa med brett ljusflöde, då ljusmängden på en given punkt är högre (detta mäts i lux). Ljusbilden är alltså lika viktig som ljusmängd

en för att välja rätt lampa.  Se noga efter om specifikationen i lumen avser ett LED-chip eller hela LED-armaturen. 

 

Lux är ett mått på den totala ljusmängd som träffar en yta på 1 kvadratmeter, en lux motsvarar en lumen per kvadrat. En lykta med lång, smal ljusbild ger ett högre luxtal än en lykta med bredare ljusbild, även om den totala ljusmängden (i lumen) är identisk.

 

Ljusflöde (Ø lumen, lm) Ljusflödet anger hur stor ljuseffekt en ljuskälla har och är en definition på hur bra ljuskällan fungerar.

 

Effekt (P watt, W) Effekten är ett mått på hur mycket energi en ljuskälla använder och hur starkt den lyser.

 

Belysningsstyrka (E lux, lm/m²) Belysningsstyrkan eller illuminansen är ett mått på hur mycket ljus som träffar en specifik yta.

 

Livslängd för LED-lampor och belysning (timmar). Tillverkare lovar livslängder på upp till 100 000 timmar, men bara för enskilda komponenter och inte hela systemet. Man bör ägna noggrann uppmärksamhet åt dessa detaljer, och begära garantier. Det är även avgörande för underhållskostnaderna.

 

Bibehållet/avtagande ljusflöde: Rätt använd går LED-belysning extremt sällan sönder. Som med all belysning avtar dock ljusflödet under produktens livslängd (minskning till 70 % efter 50 000 driftstimmar). Det innebär att ett belysningssystem, om det ska uppfylla standard, antingen behöver vara rejält överdimensionerat vid installationen (rekommenderas inte) eller att man använder ett elektroniskt system för styrning av ljusflödet. Det håller ljusflödet relativt konstant så länge anläggningen är i drift. För att utvärdera LED-lampors livslängd bör man titta på specifikationerna för hur fort de får sönder respektive ljusflödets avtagande separat. Exempel: L70B50 är ett mått på livslängden, där L70 är antalet driftstimmar tills 70 % av ljusflödet återstår och 50 % av ljuskällorna har gått sönder.

 

Färgtemperatur [Kelvin]: Varmt ljus (under 3 300 Kelvin) eller kallt ljus (neutralt vitt eller kallvitt 3 300–5 300 Kelvin). Ju högre färgtemperatur, desto energieffektivare LED-ljus. Dagsljusvita LED-lampor (cirka 5 300 Kelvin) har 15 % högre ljusutbyte (verkningsgrad) än varmvita LED-lampor.

 

Spridningsvinkel: LED-lampor har ofta mindre spridningsvinkel än traditionell belysning, därför kan det behövas fler lampor.

 

Effektiv hantering av värmeavledning: Av den el som en LED-lampa använder omvandlas 65 %–80 % till värme. Tillräcklig värmeavledning är viktigt för LED-lampors livslängd och därför en viktig kvalitetsegenskap. LED-lampor med hög effekt är försedda med lämplig kylning eller andra värmeavledande komponenter.

 

Ljusstyrning: Med ljusstyrning kan man mer specifikt bestämma tidpunkter för när belysningssystemet ska slås på, slås av och dimras. Det är ett viktigt krav för behovsstyrd belysning. Alla LED-lampor är inte dimbara.

 

Kvalitetskriterier för LED-teknik i gatubelysning

Det är viktigt att sätta upp kvalitetskriterier när man förbereder renoveringsprojekt med LED-teknik i gatubelysning. De kan användas för att utforma anbudsdokument och jämföra olika anbud. De viktigaste kvalitetskriterierna (tekniska specifikationer) för renovering av gatubelysning är:

  • eleffekt (wattal)
  • ljusutbyte
  • ljusfärg
  • förväntad livslängd
  • egenskaper för på/av och styrsystemet (inkl. dimning)
  • testcertifikat

 

Moduler eller inte? En del LED- och elektronikmoduler kan inte separeras från armaturen. Om något går sönder måste i sådana fall hela armaturen bytas ut.

 

Minimera bländning: Eftersom LED-lampornas ljusemitterande yta är så liten blir luminansen extremt hög (ända upp till 10 000 000 cd/m2) och kan leda till bländning. Man bör vidta försiktighetsåtgärder för att minimera denna bländning.

 

Nästan inget strö- och spilljus: Riktad LED-belysning ger bara lite strö- och spilljus.

 

Tillgång på reservdelar: Till skillnad från vanliga urladdningslampor har finns det ännu inte någon standardisering för LED-lampor (storlek, kontakt, fäste, driftdon etc.). Därför ar det viktigt att säkerställa tillgången på reservdelar för lampornas förväntade livslängd.

 

Garanti: Garantitid och garantivillkor bör vara exakt avgränsade.

 

Complete technical specifications: Utöver en beräkning av belysningen böra man begära ett datablad med följande punkter av energitjänsteföretaget: eleffekt (wattal), ljusutbyte, ljusfärg, förväntad livslängd, möjlighet slå på/stänga av samt styrning av systemet (inkl. dimning), assembly instructions, testcertifikat

 

Ombyggnadslösningar: Att ersätta ljuskällor i traditionella armaturer med LED-lampor brukar ge problem med ljusriktning och värmeavledning, och kan innebära att man går miste om garantin för systemet. Dessutom utnyttjas inte fördelarna med LED-ljus (riktat ljus, hög verkningsgrad m.m.) i sådana lösningar. 

 

Olika ljuskällor

Högtryckskvicksilverlampor är en ljuskälla av typen gasurladdningslampa. Lampan behöver en särskild armatur för att tändas. Kvicksilverlampan har vanligtvis en beläggning av fosfor på insidan av glaset, för att omvandla UV-strålar till synligt ljus. Detta förbättrar färgåtergivningen, eftersom lampan annars saknar rött ljus. Glaset ger även skydd mot UV-strålarna som lampan avger. Om UV-skyddet på något sätt har skadats kan gatlyktans skärm bli gulfärgad, om skärmen är av plast. Dessutom får lampan en mer turkosaktig färg. Lampan går sällan sönder helt, men tappar efter ett tag ljusstyrka samtidigt som den använder lika mycket energi.  Läs mer Kvicksilverlampornas ljusutbyte är inte särskilt bra och lampan kommer att fasas ut efter år 2015. De uppfyller inte kraven på energieffektivitet i EU:s ekodesigndirektiv.  Hundratusentals gatlampor ska bytas och det medför stora kostnader men som sedan beräknas sparas in med sänkta energikostnader.

 

Högtrycksnatrium-, SON- eller HPS-ljuskällor används för att de ger mest ljusstyrka per watt elström och är alltså en ljuskälla med natriumgas som ljusalstrande medium. Den speciella färg som de lyser med gör att sportarenor, elljusspår och växthus kan ses lysa gyllengula på natten. En 1000 watts högtrycksnatriumljuskälla levererar hela 130 000 lumen vilket motsvarar ljuset från 130 halogenlampor på 75 watt (totalt 9750 watt). Ljusutbytet hos en 100 watts högtrycksnatrium motsvarar ungefär en 265 watts kvicksilver och en 1050 watts halogen i jämförelse.  Läs mer på wikipedia. År 2015 förbjuds ineffektiva högtrycksnatriumlampor som tidigare tillåtits genom undantagsbestämmelser. Lampor som ersätter högtrycksnatrium är främst mer effektiva högtrycksnatriumlampor, men också LED-lampor och metallhalogenlampor.

 

Metallhalogenlampors ljus alstras genom en urladdning med metallångor i ett urladdningsrör av kvarts (glas) eller keramer. De första lamporna utvecklades för att tillgodose kraven på ett intensivt och vitt ljus med bra färgåtergivning för bland annat färgtevesändningar från sportevenemang. Medellivslängden för metallhalogenlampor är 8 000-15 000 timmar beroende på vilken typ det rör sig om. De större varianterna används främst i strålkastarbelysning vid till exempel utomhusarenor. På senare år har metallhalogenlampor börjat användas som väg- och gatubelysning. Lamporna är mycket effektiva och har utmärkta ljus- och färgegenskaper. På senare år har metallhalogenlampornas blivit billigare och fått ökad livslängd.

 

En lysrörslampa (tidigare lågenergilampa) är ett litet böjt lysrör med E14-, E27-skruvsockel eller bajonettsockel, och med driftdonen inbyggda i sockeln istället för i armaturen såsom är fallet med vanliga lysrör. De vanligaste effekterna är mellan 3 och 20 watt men förekommer som 27 och 50 watt. När lamptypen marknadsfördes på bred front kallades den lågenergilampa, men i och med tillkomsten av andra tekniker som även de är effektivare än vanliga glödlampor talar man nu om lysrörslampor. Ett kompaktlysrör kan beskrivas som ett tunt lysrör som vikts ihop flera gånger. Precis som lysrören är de är mycket energieffektiva. Till skillnad från lågenergilampor går de inte att skruva in direkt i en vanlig lamphållare utan kräver en särskild armatur med driftdon. Kompaktlysrören finns i många olika typer. Alla har någon form av stiftsockel (med beteckningen GU10, GR8, GR14 osv) som avgör i vilken armatur de passar. Kompaktlysrör kan alltså bara användas i armaturer som är avsedda för den aktuella sockeln. Det beror bland annat på om lampan är avsedd för drift med elektroniskt eller magnetiskt driftdon.

 

Lysrör finns i många olika varianter. De är en mycket energieffektiva och tillsammans med kompaktlysrören den vanligaste ljuskällan i offentliga inomhusmiljöer. Lysrörssystem har ett ljusutbyte på cirka 80 till över 100 lumen per watt, beroende på effekt och typ. Lysrör får ett försämrat ljusutbyte i kalla utrymmen. Vid minusgrader kan ljusflödet minskas med upp till 50 procent. Det finns dock en mängd lysrör med speciella egenskaper, tex köldtåliga, extremt långa livslängder, splitterskyddade lysrör, lysrör för diagnosrum och explosionssäkra lysrör. Det finns också de som är speciellt anpassade för exponering av charkvaror samt bakteriedödande lysrör.

  • Det vanligaste lysröret i äldre anläggningar kallas T8 eller T26.
  • Den senaste generationen lysrör heter T5 eller T16.

 

LED - En lysdiod – Lighting Emitting Diode (LED) - är en halvledare som skickar ut ljus när en elektrisk ström leds genom den. Lysdioder är punktformade ljuskällor och behöver ofta optiska linser för att sprida ljuset på ett användbart sätt. De kan delas upp i högeffektdioder och lågeffektdioder. De senare är enklare och billigare och används ofta för dekorljus, ofta med färgat ljus.

Högeffektdioder eller så kallade power-LED, har största möjliga ljusutbyte. De kallas också för högpresterande lysdioder och effekterna kan uppgå till 100 watt. Högpresterande lysdioder kan komma att ersätta olika former av LED-kluster, bakgrundsbelysningar och halogenlampor. I gatubelysning, trafiksignaler m.m. byter man succesivt ut ljuskällor mot LED-moduler. 

 

Lågtrycksnatrium, ger upphov till ett gult eller nästan orange ljus. Ljusstyrkan blir mycket stark och kan användas för att lysa upp stora ytor på t.ex. motorvägar och större genomfartsleder. Stark belysning är här en viktig trafiksäkerhetsfråga. Att ljuset är så gult, nästan orange, är en oundviklig följd av funktionssättet hos lågtrycksnatriumlampor. Vitt ljus innehåller en blandning av alla färger, men lågtrycksnatriumlampor sänder bara ut ljus i det gula/guloranga området. Därför kan föremål se ut att tappa sin färg om inga andra ljuskällor finns i närheten. Det gula ljuset som sänds ut är desto starkare, för att åstadkomma samma ljusstyrka med vanliga glödlampor skulle tusentals watt elström behövas för varje lampa.

 

Ekodesigndirektivet

 

Ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet är viktiga verktyg i EU:s arbete för att uppnå 20 procents minskad energianvändning till år 2020. Arbetet med dessa direktiv är inte bara avgörande i energiarbetet utan även viktigt för EU:s klimat- och miljöarbete.

 

    

Författarna är ensamt ansvariga för innehållet i denna publikation. Innehållet speglar inte nödvändigtvis EU:s åsikter. Varken Easme eller Europeiska kommissionen ansvarar för hur informationen används.